Kommentera "Håll svenskan levande som akademiskt språk!"
Tentakel

Anmäl

Inte så enkelt

Det är inte riktigt så enkelt som Marianne Waltz will låta påskina här (och jag tror inte hon är omedveten om problemen heller).

Nästan all literatur på forskarutbildningsnivå är på engelska. Inte så konstigt; forskarutbildningen måste ligga nära nuvarande forskning, av vilket närapå allt publiceras på engelska, av forskare i ett stort antal länder.

En bärande bit av forskarutbildningen är att publicera sin forskning. Detta sker till allra största delen i tidskrifter och på konferenser som hålls på engelska. Forskning och forskarutbildning är internationellt. Du samarbetar ofta med forskare från andra länder; du har gästforskare och studenter från institutioner utomlands; och du reser förmodligen ut och jobbar på andra håll under någon period. I inget av de fallen kan du förvänta dig att kunna använda svenska.

Din publik är inte svenska forskare; din publik är andra forskare i ditt ämne oavsett nationalitet, och du skulle utestänga dig från dina medarbetare om du skulle hålla bara på ditt eget språk. All professionell kommunikation sker med andra ord på engelska. Det betyder att många facktermer inte alls finns på svenska, och inte sällan att det knappt finns andra svenskspråkiga utövare att dela eventuella termer med.

I vissa länder, som Japan, finns det befolkningsunderlag för ett aktivt forskarsamhälle på sitt eget språk. Men här är oron stor för att man missar samarbeten och erkännanden och inte når ut med sina resultat på grund av språkförbistringen. All fler organisationer och forskarsamfund här har börjat med medveten policy att ha konferenser och tidskrifter på engelska för att förbättra kommunikationen till resten av forskarsamhället. Om vi använder mycket engelska i sverige så är det inte mycket till problem i jämförelse.

Janne
2007-12-07
05:14:19
Anmäl

Språk och forskning

Jag stöder Marianne Watz principiellt. Det är redan självklart att engelska blivit det allenarådande forskningsspråket. Detta underlättar naturligtvis den internationella kommunikationen för forskare på ett positivt sätt, men är samtidigt olyckligt på flera sätt. För det första gynnas forskare med engelska som modersmål. Detta är sannolikt en bidragande orsak till att engelska och amerikanska forskare vinner flest akademiska priser, t.ex. nobelpris. Tänk tanken att dessa anglosaxiska forskare skulle vara tvungna att skriva sina arbeten på franska - hur väl skulle de då hävda sig i den internationella konkurrensen? Och hur stor andel av priserna skulle gå till Frankrike? Det andra problemet är en utarmning av de nationella språken som forskningsspråk. Det är redan många forskare som har svårt att beskriva sin forskning på svenska, eftersom de inte vet hur fackterminologin skall uttryckas.
Jag för min del tycker att vetenskapliga arbeten på nationella språk visst kan accepteras, och delvis uppmuntras. Jag ser det t.ex. inte som något större problem att tillägna mig artiklar skrivna på tyska, franska, spanska etc. Inom många vetnskapsgrenar är terminolgin internationell, och finns figurtexter och sammanfattningar tillgängliga även på engelska bör man inte ha några större svårigheter att tillägna sig innehållet. Det ideala internationella forskningsspråket hade naturligtvis varit ett som är nationsneutralt, som t.ex. latin (viss fördel för latinska språkområdet, men inte så stor), men i dagens värld är det väl tyvärr alltför få som tillägnat sig detta språk (inkl. undertecknad).
Hur som helst så anser jag att de nationella språken bör accepteras som forskningsspråk, inkl. svenska, för de forskare som så önskar i svenska vetenskapliga tidskrifter där det finns svenskspråkig granskningskompetens. Avhandlingar bör definitivt ha en sammafattning på svenska och forskarutbildningen bör så långt som möjligt ges på svenska. Utländska doktorander vid svenska lärosäten bör ha som krav att klara grundläggande prov i svenska för att få ta ut doktorsexamen.
Tack för ordet!
Ulf B. Andersson
Docent i mineralogi, petrologi & tektonik, Uppsala universitet

Ulf B. Andersson
2007-12-14
09:49:56
Anmäl

Vart språk har sin plats

Att många universitet främst använder engelska på forskarutbildningsnivån beror på att vi ofta har många utländska doktorander och lärare i systemet och det blir för dyrt att dubblera kurserna. Dessutom är det utmärkt träning för de svenska doktoranderna - det är trots allt engelskan de är sämst på! Att förbättra engelskan betyder INTE att svenskan automatiskt blir sämre.

Jag har arbetat som vetenskaplig redaktör på engelskspråkiga tidskrifter i många år, och tro mig - ALLA svenska forskare uttrycker sig MYCKET bättre på svenska än på engelska! Visst kan det vara marigt att hitta bra svenska ord för de mest specialiserade fackuttrycken - men dessa måste ändå förklaras och förenklas när man vänder sig till allmänheten.

Kan, vill eller hinner inte (mest troligt) forskarna kommunicera tillräckligt på svenska, så beror inte detta på oförmåga att uttrycka sig på modersmålet. Att skriva populärvetenskapligt kräver ofta viss träning - inte för att man byter språk utan för att man byter målgrupp. Och dessutom måste det finnas tid och morötter! Gör alltså populärvetenskaplig publicering viktigare ur meriteringssynpunkt och för prestationsbaserad medelstilldelning, så kommer artiklarna. På flytande svenska....

Hilde Nybom
2007-12-18
18:14:20
Anmäl

Lite mera konkret


När man ska publicera en vetenskaplig artikel eller en avhandling, så är det rationellt att välja det språk med vilket man kan nå den största publik som kan antas ha ett tillräckligt djupt intresse för ens frågeställning. I dagens värld blir det då oftast engelska man väljer. Endast om ett arbete fokuserar på förhållandena i ett specifikt samhälle kan publicering på något annat språk vara att föredra.

Jag är icke desto mindre positivt inställd till Marianne Watz' förslag och propositionen från 2005, i vilken det understryks att lärosäten bör verka för att en fyllig sammanfattning av avhandlingar publiceras på svenska. Jag vill dock vara lite mera specifik i fråga om hur en sådan sammanfattning ska se ut.

Om den har karaktären av en populärvetenskaplig publikation som riktar sig till en mycket bred allmänhet, så befrämjas inte det mål som Marianne Watz har i tankarna, eftersom man då för det mesta bör undvika att använda sig av fackspecifik terminologi. Sammanfattningen ska dock inte heller ha karaktären av en vetenskaplig artikel eller bara ett abstrakt riktad till andra som bedriver forskning inom samma område. Dessa få personer läser det man har skrivit ändå, om de är intresserade.

Däremot skulle det av flera skäl vara meningsfullt med en lagom utförlig presentation på svenska som riktar sig till en bred publik med akademisk utbildning eller ambitionsnivå. En sådan presentation bör vara fritt tillgänglig för alla via internet, och den bör inte vara längre än 10% av avhandlingen i fråga. Den bör innehålla en tillräckligt utförlig introduktion till frågeställningen och därefter fokusera på det nya och mest intressanta som har framkommit.

Det torde alltid finns en tillräckligt stor potentiell läsekrets för presentationer av det slaget, inte bara av avhandlingar, utan även av artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Jag skulle därför föreslå att lärosäten bör verka för att sådana presentationer också publiceras för varje artikel som forskare finansierade med statliga medel får antagna för publicering i vetenskapliga tidskrifter.

Hartmut Traunmüller
Professor i fonetik, Stockholms universitet

Hartmut Traunmüller
2007-12-25
23:59:46
Anmäl

Görs redan

Traunmüller har två förslag: en sammanfattning av avhandlingar på svenska, och sammanfattning av vanliga vetenskapliga artiklar.

Avhandlingar har redan idag ha en sådan sammanfattning på svenska. Om den som skrivs idag inte är god nog - inte alls omöjligt - vore det bra om man tog fasta på bristerna där och förbättrade dem.

Sammanfattningar av artiklar känns tveksamt. Artiklar är ofta redan väldigt kondenserade, och en sammanfattning skulle inte bli så mycket mer är abstracten plus en figur eller två. Och då undrar jag vad man ska göra med dessa korta textsnuttar? Det lär inte finnas någon villig att publicera dem, och även om så vore skulle det knappast finnas något intresse att läsa dom. Ingen kommer väl heller kontrollera språkkvaliteten eller göra mer än pricka av att skrivande av detsamma har skett.

Det blir väl en till meningslös "måste göra" med usel svenska och endast symbolisk koppling till den riktiga artikeln, ämnad för skrivbordslådan och som driftiga doktorander snart lär sig helautomatisera genom nätbaserad automatöversättning.

Jan Moren
2007-12-27
13:28:31
Anmäl

Varför inte svenska?

Utan att i detalj gå in på specifika förslag angående svenska språkets användning inom det svenska forskarsamhället, måste det väl anses som ett intellektuellt tillkortakommande om man inte på ett adekvat sätt kan redogöra för sin forskningsverksamhet på sitt eget modersmål.

Alf Ceplitis
2008-01-05
00:23:38
Anmäl

Viktigt att viljan och intresset finns

Med stort intresse har jag tagit del av de intressanta kommentarerna till min artikel och till min glädje mest funnit stöd för min uppfattning att avhandlingar skall presenteras i sammanfattning på svenska och att detta skall regleras i lag.

En intressant utvidgning är Traunmullers förslag att även vetenskapliga artiklar som skrivs av forskare finansierade med statliga medel skall presenteras i sammanfattning på svenska.

Det behövs en lagreglering på området och ”morötter” men lika viktigt är att viljan och intresset finns på lärosätena för att hålla svenskan levande som akademiskt språk och för att på svenska kommunicera forskningsresultat till det omgivande svenska samhället.

Marianne Watz Riksdagsledamot (m)
2008-01-16
16:35:32
KOMMENTERA:
Förnamn:

Efternamn:
Rubrik:

E-postadress (Visas ej):

Kommentar:
Kontrollfråga:
Vad är 4 multiplicerat med 2:
SKICKA 
REGLER