Kommentera "Färre universitet ger fler naturvetare"
Tentakel

Anmäl

Korkat förslag

Samma trend ses på de mindre högskolorna, det är inte så att dessa "stjäl" studenter från de större. Istället borde kanske politikerna göra en insats vdg meritvärdet på gymnasiet och öka utbildningspremien, så att det lönar sig ordentligt att bli naturvetare. Systemet med att alla ska ha ungefär samma lön (bortsett från eliten) ala öststat har överlevt sig självt. Sedan vet alla numera vilka usla arbetsvillkor forskare har i Sverige, så varför satsa om man är runt 20?

Fredrik Wallinder
2007-10-01
17:14:51
Anmäl

Konstig slutsats

Jag förstår inte logiken. De mindre högskolorna har ju inte stulit studenterna. Det är ganska uppenbart om man tittar på söksiffrorna. Menar artikelförfattaren att de mindre högskolorna är så dåliga att de skrämmer iväg folk från naturvetenskap? Det är isåfall ett ganska häpnadsväckande påstående som saknar giltiga argument.

Björn Högberg
2007-10-02
08:41:16
Anmäl

konjunktur effekt

Vi är nu inne i en högkonjunktur och arbetslösheten är generellt låg och sjunkande för ungdomar. Att i sämre tider satsa på utbildning och forskning för att i bättre tider gå in på produktion, är klassisk ekonomisk politik både på individ- företags- och politiker nivå. Så låt oss passa på att fokusera ordentligt på forskning. Snart kommer lågkonjunkturen och studenterna tillbaks.

helen sköld
2007-10-02
11:09:33
Anmäl

Sanningen är nog mer komplicerad

Jag har arbetat inom ämnet kemi och sett dess "uppgång" och "fall". Om man tittar på en länk vid www.kau.se/kemi så kan man efter två klickningar se var studenterna som har examen med kemi som ett ämne alternativt huvudämne arbetar. Det ser väldigt bra ut, studenterna får jobb och detta i relevanta områden till utbildning.
Det som däremot kan vara en orsak till färre sökande är dagens gymnasium. Man får där göra många val på sina kurser och kan då lätt välja bort sådana kurser som kanske kräver en extra arbetsinsats. Språk är ett annat område som ser samma problem.
Så en lösning som skulle kunna medverka till fler naturvetare är att man har "ett val" på gymnasiet. NV-programmet som då skulle ge full behörighet på alla dessa ämnen.
detskulle inte räcka men vara en byggsten att försöka få fler studenter till nämnda program.

Tommy Björk
2007-10-02
13:31:37
Anmäl

Nog är sanningen mer komplicerad än så

Jag delar Tommy Björks beskrivning av problemet, men vill även visa att bara för att man läser NV i gymnasiet så betyder det inte att man VILL bli naturvetare på högskola/universitet. Bland de nya möjliga studenter vi pratat med så säger man förvånansvärt ofta att man aldrig sett sig själv fortsätta på N/T-utbildningar på högskola/universitet utan snarare gick i gymnasiet för att studieförbereda sig på NV och sedan läsa samhällsvetenskap.

Steve Dahlskog
2007-10-02
14:42:59
Anmäl

Svar

Trevligt med kommentarer till en debattartikel. Det är riktigt att sanningen är komplicerad, men i huvudsak vidhåller jag att grundutbildning, forskarutbildning och forskning vid universitet och högskolor ska styras av forskningspolitik, ej av regionalpolitik.
För en god kvalitet bör de relativt få studerande inom naturvetenskapliga ämnen koncentreras till institutioner med väl utvecklad forskning och forskarutbildning. Tillgång till enstaka disputerade lärare är ej tillräckligt.

Sven Lindqvist
2007-10-02
18:32:58
Anmäl

Är universiteten problemets kärna?

Det är en intressant debatt, ur flera synvinklar. En är det vikande studentunderlaget, en annan hur universitet och högskolor ska finansieras.
Debattartikeln får mig att tänka: vad är det som gör att så få har fått upp ögonen för naturvetenskapens möjligheter under grundskolan att de inte söker NT-linjer på gymnasiet (vilket är en förutsättning för att hamna på NT-linjer på universitet)? Och om de gör det, varför fortsätter så få den inriktningen på universitetet?

Jag ser två huvudproblem.
Det ena är N-ämnenas karaktär. För min egen del var de alldeles för abstrakta ända tills jag av en tillfällighet började läsa geografi på universitetet. Jag förstod dåligt hur periodiska systemet och differentialekvationer hängde ihop med min vardag.

Det andra problemet är politiskt och blir sannolikt naturvetenskapens egen snara, särskilt nu när regeringen vill skära ner ytterligare på KomVux-utbildning. Det krävs allt mer för att kunna ta sig in på en N/T-bana senare i livet. Det tar i regel längre tid att läsa in förkunskapskraven till N/T jämfört med samhällsvetenskapliga linjer. Man måste alltså tro starkt att det man läser är en investering.

Jag anser att en av NT-fakulteternas viktigaste roller är att jobba för att naturvetenskap är begripligt och något för alla, inte bara för redan insatta vänsterhjärnta nördar.

Jag instämmer med författaren i att alla högskolor och universitet måste styras av kompetens och långsiktigt tänkande. Utbildnings- och forskningsanslagen är sällan av den karaktären. Åtskilliga professorer i Sverige tvingas idag sitta och vara sina egna sekreterare när de istället kunde ha lagt den tiden på forskning och undervisning. Jag vet inte vad det är för slags politik, annat än vettlöst resursslöseri.

Elisabeth Simelton
2007-10-03
11:08:47
Anmäl

Debattera alla ämnen lika

Hej tentakel,

Först vill jag säga att jag håller med om en hel del av det som artikelförfattaren påstår i sin artikel. Det är för mycket tjafs om kursinnehåll, nödvändig lärarkompetens med mera. Man skall dock inte ge upp allt i onödan. Det är viktigt att tänka positivt tycker jag. Jag tycker man kunde lägga ned en hel del magisterkurser runtom i landet och ersätta med "drick vin och snacka skit om svarta hål 5 p", "dinosauriernas fasansfulla tid och jurassic park på kvällstid 5 p", "kosmologi för moderna dansare och poeter 4 p - kvällstid", "vinet i den där atomabsorptionsapparaten kvällskurs 4 p", samt ett jättestort collegeår där man får lära sig cosinus och sinus! Man bör alltså fortsätta med det system man haft innan med tilldelning per student, hoppas det är kvar, och att man inte hattar och fjattar lika mycket som man gör med Bolognaprocessen!

Dessutom tycker jag det är bra att ni inte skiljer på era åsikter när det gäller olika ämnen. Allt blir mest rättvist och praktiskt om arkeologin debatteras med samma åsikter som klinisk medicin och teknisk fysik.

Erik Eneroth, Lund!

Erik Eneroth
2007-10-06
01:54:47
Anmäl

Inget samband

Det finns inget vetenskapligt belägg för att egen forskning och god forskningserfarenhet ger god förmåga att undervisa och underlätta inlärning. Tvärtom finns det studier som tyder på motsatsen.

Johan Jonsson
2007-10-29
20:38:31
KOMMENTERA:
Förnamn:

Efternamn:
Rubrik:

E-postadress (Visas ej):

Kommentar:
Kontrollfråga:
Vad är 4 multiplicerat med 2:
SKICKA 
REGLER