Kommentera "”En skuggtillvaro ska inte vara ett alternativ”"
Tentakel

Anmäl

rim o reson

Vad är det för fel med att skaffa sig erfarenhet genom att arbeta som projektassistent innan man hoppar på en doktoranduppgift?
Jag kan heller inte förstå varför någon inte kan få tillgodogöra sig arbeten som gjorts som projektassistent i en ev doktorsavhandling. Märklig ny regel tycker jag.

Helen Sköld
2007-03-27
13:36:37
Anmäl

Kontraproduktiva regler mot skuggdoktorander

Håller med ovanstående. Den där regeln löser verkligen inga problem.
Det jag främst reagerar mot är de nya reglerna i högskoleförordningen som börjar den 1:e juni. Jag vet inte vem som varit den drivande kraften bakom de nya reglerna, så den här insändaren får riktas lite generellt till ?de ansvariga?. Jag förstår att man vill motarbeta att skuggdoktorander utnyttjas och att de omfattas av ett socialt skyddsnät, så att man angriper skattefria stipendier har jag egentligen inget att säga om. Den regel som jag främst riktar mig emot är att man inte får tillgodoräkna sig meriter efter grundutbildning när man övervägs som doktorand. Det är för mig ett mysterium hur den regeln skulle göra det bättre för skuggdoktoranderna. För institutionen är det sämre då de inte får ta med alla meriter i sin bedömning och således har sämre möjligheter att fatta ett korrekt beslut om vem som är bäst lämpad och har störst möjlighet att kunna fullgöra forskarutbildningen.

Vidare, så hjälper den nya lagen inte skuggdoktoranderna ett dyft heller. Skuggdoktoranderna är bland annat de som har extra meriter i bagaget. Inom mitt fält är det inte ovanligt att en masterstudent som är nöjd med sitt arbete gör vidare experiment under sommaren. Sedan på hösten kanske denne skriver ihop en artikel tillsammans med handledarna och under tiden kanske jobbar extra (ej stipendier) med att hjälpa till på skolan och i labbet, och skrivandet sker parallellt. Enligt den nya lagen får varken arbetserfarenheten eller artikeln då tas med som merit vid ansökan till forskarutbildning? En sådan regel innebär ju bara att det blir ännu svårare för dem att verkligen komma in på en ordentlig forskarutbildning. Den nu nyblivna skuggdoktoranden kommer då att jobba på ännu längre och hoppas på nästa antagning (och så förlängs hela skuggkarriären).

Så vem hjälper den här regeln egentligen? Det kanske vore bättre att attackera de verkliga problemen, nämligen bristen på finansiering av forskarutbildning? Eller att attackera den sega byråkratin från att man ordnat sin egen finansiering till att man faktiskt blir antagen och får sin lön. Att SULF ställer sig bakom den här nya lagen i Tentakels artikel är ett argument för mig att hålla mig ute ur SULF.

Richard
Doktorand i Lund

Richard
2007-04-12
14:24:27
Anmäl

Vad den nya lagregeln faktiskt innebär

Den nya regeln i högskoleförordningen innebär ENDAST att tidigare meriter och forskningserfarenheter INTE kan användas till att RUTINMÄSSIGT FÖRKORTA forskarutbildning och därigenom lägga över finansieringsansvaret på den enskilda doktoranden. Konkurrensen mellan de sökande ska inte heller snedvridas av osakliga ekonomiska skäl, p.g.a. att en kandidat - åtminstone på papperet - är billigare i drift.

Den nya lagregeln måste också sättas in i sitt sammanhang: den s.k. Bologna-processen innebär att mastersnivån blir två-årig, d.v.s. att ett femte år tillkommer. Eftersom behörighetskravet till forskarutbildningen fortfarande är fyra år, är regelns primära syfte att förhindra att det femte (studiemedelsfinansierade) året rutinmässigt tillgodoräknas inom forskarutbildningen och att lärosätena därmed undandrar sig sitt finansieringsansvar.

Vid antagningen ska alltså, precis som tidigare, ALLA MERITER OCH ERFARENHETER vägas in, för att avgöra vem/vilka av de sökande som är mest lämpade att tillgodogöra sig forskarutbildningen.
Självklart kan också tidigare meriter och forskningserfarenheter tillgodoräknas inom forskarutbildningen, och i tillämpliga fall även förkorta densamma.

Däremot ska eventuella TILLGODORÄKNANDEN beslutas först efter det att doktoranden är antagen, när handledare och doktorand upprättar den INDIVIDUELLA STUDIEPLANEN. Det är trots allt så, att inte alla doktoranden önskar tillgodoräkna sig tidigare forskningsmeriter, utan hellre vill använda sig av dessa inom doktorandprojektet och istället bredda eller fördjupa sin expertis. Det kan också vara så att doktorandprojektet har en annan inriktning än dessa.

Ovanstående är skälet till att Sveriges doktorandförening (SDF, SULF:s doktorandsektion) motionerade om att alla doktorander ska ha rätt till fyra års heltidsfinansiering från antagningstillfället, samt att eventuella tillgodoräknanden endast ska ske på doktorandens egen begäran. (En sådan regel skulle dessutom effektivt motverka skugghandledning - det blir bara dyrare att också betala "skuggtiden".)

Kort sagt, det är inget fel att skaffa sig forskningserfarenheter före doktorandtiden. Det är ett utmärkt sätt att ta reda på om man verkligen vill ha en forskarkarriär. Däremot ska inte detta användas till att urskiljningslöst förkorta avhandlingstiden, eller som ett mekaniskt kvantitativt instrument för att avgöra någons lämplighet.

Carolina Saf
doktorand vid Juridicum, Stockholms universitet
tidigare ordförande i SDF, år 2006

Carolina Saf
2007-04-14
15:13:35
KOMMENTERA:
Förnamn:

Efternamn:
Rubrik:

E-postadress (Visas ej):

Kommentar:
Kontrollfråga:
Vad är 3 multiplicerat med 2:
SKICKA 
REGLER