Kommentera "Sverige satsar mest på forskning – än så länge"
Tentakel

Anmäl

Räknar alla länder lika?

Jag utgår från att i statistiken alla universitetslärares löner ingår. I Sverige används ju forskningsanslagen från VR för så kallade friköp, dvs bidrag till den totala lönepotten så att vi slipper friställningar. Jag önskar definitivt inte att vi ska börja friställa universitetsanställda utan externa medel, men vi bör inte slå oss för bröstet alltför mycket med den här statistiken.

Lars Pettersson
2007-01-30
18:33:12
Anmäl

Ta bort den militära forskningen ur jämförelsen!

Vid naturvetarförbundets dag i Aula Magna för snart ett år sedan berättade någon att Sveriges andel av militär forskning är mycket högre än många av de länder vi jämför oss med. För oss som finns inom universiteten är det varken den delen eller eller företagens FoU som är intressant. En internationell jämförelse utan dessa stora delar vore mycket intressant. Siffran borde också korrigeras för hyrorna till Akademiska hus.

Anders  Liljas
2007-01-31
07:49:22
Anmäl

Tveksamma jämförelser

Hurra, hurra, Sverige satsar mest på forskning! enligt artikelrubriken. Sedan får man veta, lite i förbigående, att detta är sant endast om man "bortser från Israel som ligger skyhögt, 5 procent, på grund av all militär forskning". Men varför bortse från Israels militära forskning, när den svenska dito räknas in i statistiken? Vilken placering Sverige skulle hamna på, militär forskning borträknad, framgår inte. Osakligt och oseriöst. Istället för tvivelaktiga utslag av nationellt självförhärligande vore det av större intresse om tex Tentakel frågade sig exakt vad de totala forskningsanslagen verkligen används till. Hur mycket sipprar egentligen ner till grundforskningen vid våra universitet?

Alf Ceplitis
2007-01-31
10:03:23
Anmäl

Astra står för halva Sveriges forskning

Mer än hälften av Sverigas forskning är AstraZenecas. Det arbetar fler forskare (räknat i heltidsstjänster) i Södertälje än i Uppsala, Lund och Stockholm tillsammans!

Staten satsade tidigare 1 procent av BNP på universitet och forskning, men nu är vi nere i 0.8 procent (24.7 miljarder). Därtill kommer 0.15 procent (4 miljarder) till militär forskning. Det är intressant att krigsmakten får mer pengar till sin forskning än Vetenskapsrådets 2.5 miljarder. Jag föreslår att den militära forskningen ska ingå i VRs och att militären får konkurrera på samma villkor som alla andra forskare. Hur skulle det se ut om militären också fick nöja sig med 10 procent av ansökta medel?

Sven Hovmöller
2007-01-31
10:42:25
Anmäl

Svensk forskning behöver delta i europeiska projekt!

Som gruppledare för liberalerna i EU-parlamentets utskott för industri, forskning, och energi har jag jobbat mycket med framtagningen av FP7. Min erfarenhet är att svenska forskare och svenska projekt behöver knyta sig till de stora europeiska nätverken på ett mycket mer aktivt sätt. De som jobbar med ansökningar praktiskt behöver mera stöd. De som sitter i olika europeiska kommittéer behöver support. Sverige behöver en forskningstrategi!

Lena Ek
2007-01-31
16:40:04
Anmäl

Ytlig analys av Svensk forskning

VR ansvarar för nyfikenhetsdriven grundforskning, varför inte ägna tid åt detta i sina analyser istället för hur mycket Ericsson och Volvo satsar på utveckling av nya modeller?
I artikeln påstås att staten satsar 24,7 milj på FoU men i rubriken säjs att Sverige satsar mest på FORSKNING. Rubriken är därmed felaktig då artikeln i huvudsak handlar om satsningar på annat än just forskning. Den nyfikenhetsdrivna grundforskningen som VR ansvarar för nämn inte i några jämförande studier. Att det är illa ställt med Svesnk grundforskning är väl känt bland forskarna men VR gör sitt bästa för att dölja detta med glättiga rubriker som saknar substans. Jag vill hänvisa till VRs egen utredning av Heyman som visade att forskningsresurserna halverats sett till antalet verksamma forskare eller till VRs blbliografiska analys som visade att citeringen av svensk forskning minskar sett i relation till resten av Europa.
Varför fokuserar inte VR på den grundforskning man är satt att förvalta och utveckla?
Till sist rekommenderas Granbergs och Jacobssons artikel i VRs tidskrift TVÄRSNITT 4:2006 (se under Tidningar på VRs hemsida). Deras djuplodande ekonomiska analys visar att Sveriges satsning på forskning är medioker.

Örjan Wrange
2007-02-02
16:52:15
Anmäl

Dr.

Mina kollegor i Kanada och Australien behöver fyra respektive sju gånger mindre pengar per doktorand/år än i Sverige. Om man räknar alla direkta och indirekta skatter man betalar i landet från forskningspengarna, så är bilden mycket annorlunda. Gör som Karl Marx lärde oss: jämför tiden professorer spenderar för att få en fungerande forskningsverksamhet i olika länder, inte pengarna eller procent av BNP de får…

Walter Margulis
2007-02-05
10:05:40
Anmäl

Sveriges finansiering av forskning är inte bäst i världen

I senaste Tentakel publicerar VR en artikel om hur mycket pengar som satsas i Sverige på forskning och utveckling. Det är tacknämligt att VR vill föra en diskussion om forskningsfinasieringen i landet. Det är heller inget fel på att försöka ge en helhetsbild. Följande frågor kastar sig dock över mig när jag läser artikeln.
1. Om nu VR har i uppgift att i olika publikationer behandla forskningsfrågor, varför ger man en så ytlig och tvetydig bild av verkligheten. I flera artiklar och yttranden från VR framstår det som om finansieringen av forskning i Sverige är bra, rent av bäst i världen. Så tror jag att VRs information måste tolkas av politiker och den ev. allmänhet som tar del av informationen. Så enkel är inte verkligheten och inom VRs fögderi är den fel.
Den tvetydiga bilden som ges beror bl.a. på att artiklarna från VR har rubriker och fetstilsavsnitt som ger en skev bild av de faktiska data som presenteras.
Det beror också på att analysen som görs är diskutabel. Om nu VR väljer att diskutera helheten i landet, borde man inte kunna förvänta sig en mer ingående analys av varför vi har en negativ trend. Är det möjligen så att våra stora (internationella) företag finner det lämpligt att investera i forskning i andra länder där infrastrukturen för forskning är bättre än här? Statens (och därmed VRs) roll i att stimulera högkvalitativ forskning och utbildning av bra forskare såväl inom det natutvetenskapliga som det medicinska området kanske inte är på topp, kanske har den rentav dalat under en följd av år.

2. VR har uppenbarligen satsat på en analysavdelning som säkert producerar statistiskt korrekta siffror. Det viktigaste är dock vilka frågor man ställer och hur man analyserar siffrorna, dvs. vad betyder dom faktiskt i verkligheten.
Är det inte VRs roll att främst analysera det område man ansvarar för, nämligen statens stöd till grundforskning. Här vet vi att utvecklingen varit negativ i Sverige (förutom en möjlig blygsam ökning de allra senaste åren). Alla forskare och de ansvariga inom VR vet att VR inte fullfinansierar några forskningsprojekt längre, i varje fall inte experimentella projekt. Tycker VR att det är bra? Varför tas det inte upp till ingående analys i ett internationellt perspektiv? Vilka ambitioner har VR egentligen?
Varför analyserar inte VR hur man ger sitt forskningsstöd? De flesta forskarna är överens om att det bästa sättet att stimulera innovativ forskning av hög kvalitet är att prioritera ansökningar om enskilda forskningsprojekt i inomvetenskaplig konkurrens. Den som är intresserad kan ta del av kloka synpunkter publicerade av Robert Weinberg (A lost generation, Cell, 126, sid 9-10, 2006).
Hur skall VR handskas med det generella problemet att möjligheterna till forskning i dag är större än någonsin, inte minst inom grundforskningen, samtidigt som de flesta projekt tvingas genomföras på för låg kvalitativ nivå? Det finns generella problem med finansiering när ekonomin står still eller minskar eller rentav ökar under en period, dimensionering av forskningen och hur landet skall stimulera unga människor att ägna sig åt forskning. Den som är intresserad av sådana frågor kan läsa en artikel av E. Zerhouni, chef för NIH, (NIH in the post-doubling era: realities and strategies, Science, 314, sid 1088-11090, 2006.

3. En gång i tiden betraktade jag VR som forskarnas VR, där forskarnas initierade inblick i forskningens villkor fick genomslag i VRs policy. Jag uppfattade också VR som forskarnas kanal till utbildningsdepartementet och regeringen. VR skulle ge en korrekt bild över forskningens villkor till politikerna, motivera politikerna att satsa på forskning, inte minst grundforskning (till de politiker som händelsevis inte redan vet varför grundforskning är viktigt i sig och inte behöver säljas med motiv att den snarast skall lösa något praktiskt problem i samhället). VR skulle också tala om hur man bäst fördelar pengar för att uppnå bästa möjliga kvalitet i forskningen.
Jag hoppas att det fortfarande är så. Dock får man lätt intrycket att VR blivit ett ämbetsverk som inte först och främst arbetar utifrån forskningens villkor. Jag och många forskare med mig vill inte ha skrifter från VR som ger en glättad version av forskningens villkor. Vi vill att VR skall ge en mer inträngande bild som utifrån forskningens bästa ger våra politiker information om de villkor som faktiskt gäller.

Lars Wieslander
Prof, Inst. för molekylräbiologi och funktionsgednomik
SU

Lars  Wieslander
2007-02-05
17:18:59
KOMMENTERA:
Förnamn:

Efternamn:
Rubrik:

E-postadress (Visas ej):

Kommentar:
Kontrollfråga:
Vad är 3 plus 4:
SKICKA 
REGLER