Kommentera "Vem ska äga patenten?"
Tentakel

Anmäl

Stegen efter patentet är svårast

Allt talar för att forskaren själv måste engageras i kommersialiseringen och bör därför ha prioriteten till upptäckten kvar som ett incitament. Forskning visar att det är de bästa forskarna som också är de bästa uppfinnarna.

För många är patentansökningar inget större problem, det är stegen därefter som är det svåra. I de stegen har jag svårt att se att universiteten skulle ha den rätta kompetensen.

Läs gärna artikeln av Zucker LG, Darby MR i PNAS 93 (23): 12709-12716 NOV 12 1996:

Star scientists and institutional transformation: Patterns of invention and innovation in the formation of the biotechnology industry

Olle Persson
professor Umeå

Olle Persson
2006-05-02
16:14:33
Anmäl

Intäkter från uppfinningar

Från ekonomisk synpunkt är lärarundantaget mycket en fråga om på vilket sätt staten tar hand om uppfinnarens intäkter. Som anställd vid universitetet med "hög" inkomst kommer 4/5 av fakturering i näringsverksamhet att tillfalla staten eftersom kostnadssidan ofta är mycket blygsam i intellektuell konsultverksamhet. Genom att universiteten tar en andel av uppfinningen norpar det statliga universitetet en del av dessa pengar från det statliga skatteverket. Det var inte roligt för KTH:s ledning när Altitun såldes för miljardbelopp, men statskassan fick nog sin beskärda del av försäljningsbeloppet ändå.

Problemet är kanske att patentkostnaderna är höga och betalningen dålig.

Den "sofistikerade" organisation man drömmer om att bygga upp skall vara skattefinansierad men kunna agera som ett investmentbolag. Jag tvivlar på att en sådan organisation attraherar de driftiga och kontaktrika personer som behövs. Att forskarna skulle acceptera att bli en sorts anställda uppfinnarkonsulter i en sådan organisation tror jag inte på. En klassisk managementreplik kommer för mig: "Find a parade and get in front of it."

Slutligen : Det kanske är studenterna som genom sin breda och moderna överblick inom ett utbildningsområde har bäst förutsättningar att göra tvärvetenskapliga innovationer. Forskarna har ofta antika kunskaper i de ämnesområden som ligger utanför deras specialistkompetens.

Peter Ulriksen
2006-05-02
17:25:34
Anmäl

Bäst med svensk medelväg

Lärarundantaget står inte i motsats till möjligheterna för högskolan att kommersialisera upptäcker.

Låt de forskare som själva vill kommersialisera sina idéer få göra det.

Andra forskare inser att de är bra forskare men inte så bra på att utveckla och sälja produkter. Då bör högskolan finnas där för att utnyttja den möjligheten.

Idag är högskolan för dålig på att utnyttja de ideer som finns hos forskare som inte själva vill starta företag. Min erfarenhet är att universtitetsorganisationer är dåliga på detta och att det bättre görs privat.

Ett lyckat sätt att bättre kommersialisera denna del av universitetets idebas är att "outsourca" kommersialiseringsrättigheten till privata företag. För att inte helt förlora intäkter till Universitetet säljer man rättigheten genom att förhandla vinst/intäktsdelning.

Jag har sett hur detta gjorts i praktiken då företaget Biosource Ltd tog över rättigheterna på University of Sheffield. Universitetet själva var usla på att kommersiallisera ideerna. Biosource Ltd har fler Universitet och har därför större organisation och med mycket bättre kommersiella kontakter och partner. Ett mycket lyckat exempel.

Thomas Helleday
2006-05-15
10:26:19
KOMMENTERA:
Förnamn:

Efternamn:
Rubrik:

E-postadress (Visas ej):

Kommentar:
Kontrollfråga:
Vad är 10 delat med 2:
SKICKA 
REGLER