Kommentera "Ska de mest citerade forskarna få mest pengar?"
Tentakel

Anmäl

?

One way to get very high citation level which I heard from old generation of scientists: to publish something extremely stupid. It is difficult to get something very stupid published, but if you make it through, the citation success is guarantied: everyone will write how stupid was this paper. Will anyone verify all 200 citations to see if they were good or bad? One would need to make a special index of citation quality, otherwise financing may go to very wrong direction.

X Y
2006-03-27
16:41:44
Anmäl

Some doubts

May I suggest that you use another source for your citations?
I don't think the link you provide at the end of the article
(http://www.isihighlycited.com/)
is reliable at all. I tried with some of the leaders in my field and I got an enterely misleading picture. In some cases the results were borderline ridiculous.
Even Google scholar seems much better.

Gabriele Ferretti
2006-03-27
18:03:32
Anmäl

Sapere aude

"Det kan dock fungera som en varningssignal om ett projektförslag ser lysande ut men personen har låg citeringsgrad, säger Arne Johansson."

Detta citat beskriver väl problemet. Man måste hålla öppet både för goda ideer o c h goda meriter. Det rör sig om att de som beviljar medel skall våga dra på sig kritik för felsatsningar. Vågar de inte det satsar de inte på forskning utan på säkra kort. Som börsanalytiker vilka gärna följer varandra till skada för klienterna.

Peter Ulriksen
2006-03-27
18:35:31
Anmäl

Veta mer

Vill man veta mer om detta kan man läsa en artikel i IEEE Antennas and Propagation Magazine, Vol 47, No 5, October 2005, "The Impact of the Impact Factor"

P U
2006-03-27
19:09:33
Anmäl

Vinnare och förlorare

Det finns några uppenbara vinnare i den ökande användningen av bibliometri som utvärderingsinstrument:
1) Det företag (Thompson Scientific) som tillhandahåller den kommersiella produkt som alla använder.
2) De gamla, väletablerade forskarna med ett vittförgrenade nätverk.
3) De som inte själva orkar värdera/ta ställning och som kan ta genvägen och hänvisa till en kvantitativ variabel.

Men vilka är förlorare?
1) De unga, icke fullt etablerade förstås. Eller hur skall man tolka att "... kan dock fungera som en varningssignal om ett projektförslag ser lysande ut men personen har låg citeringsgrad".
2) Mångfalden. Ett konsekvent användade av bibliometri torde innebära än mer koncentration av forskningsmedel till ett litet antal mycket framgångrika miljöer (utses och upprätthålls på "gamla meriter").

Men det hela beror ju också på hur redskapet i praktiken används (och det sker ju en ständig produktutveckling hos Thompson Scientific)
Intressant läsning, tex
http://www3.gu.se/rapporter/2006/060210_Rankinglistor.pdf
och en något äldre uppsats http://dx.doi.org/10.1016/S0169-5347(99)01711-5

Per Milberg
2006-03-30
13:47:28
Anmäl

Fler risker

Låt mig komplettera listan på risker med bibliografisk analys.
1. Ett viktigt mål för forskningen är att vara nyskapande och kritisk. Den bibliografiska styrningen leder istället till likriktning. Den framgångsrike forskaren måste anpassa sig till majoriteten av andra forskare, dels för att enkelt få sina bidrag antagna för publicering och dels för att få många referenser. Inom många områden kan man idag notera hur denna mekanism lett till smala modetrender inom forskningen.
2. En intressant effekt av detta är bildningen av kotterier. Det uppstår grupper av forskare som arbetar med samma område och som flitigt refererar varandra. Ett sådant kotteri kan således få en mycket hög frekvens av referenser utan att påverka sin omgivning det allra minsta.
3. Det bedöms alltid bättre att publicera i en tidskrift med hög ”impact factor”. En del av den eftertraktansvärda impact faktorn är stor spridning. Därför blir tidskriftens mål att publicera artiklar inom ”populära” områden, där många forskare är verksamma. För tidskrifter med mycket höga impact-faktorer krävs att artiklarna är breda och intressanta för forskare även utanför specialistkretsen (och kanske till och med för nyhetsmedia och allmänhet). Detta gynnar artiklar som kan intressera många icke-experter, såsom artiklar om sjukdomar, växter och djur, politiskt aktuella ämnen, mm. Ur tidskriftens perspektiv kan detta vara utmärkt, med det är förödande om detta blir till kvalitetskriterier för forskningen.

Christer Svensson
2006-04-04
21:25:49
Anmäl

Inte redan används?

Artikeln ger intrycket av att bibliometri inte redan används utan att istället ett "peer-review" förfarande är rådande. Jag har yttrandet på min VR-ansökan från 2004 i min hand och där nämns definitivt saker som "main applicant published x journal papers, in journals with impact factors y, z. In the same period the applicant has published n reviewed conference papers..." Jag tror ju att i verkligheten används redan bibliometrin i mycket större utsträckning än vad som erkänns, även om förfarandet kallas "peer-review" och varje "peer" gör sin egen bibliometriska statistik...

Martin Fabian
2006-04-21
10:49:18
Anmäl

Vetenskaplig kultur och musikkultur.

Jag tycker inte att man ska överdriva betydelsen av bara en aspekt vid bedömning av vetenskaplig excellence. Alla ska få möjlighet att framföra sin särart som forskare. Är man bra på att få sina publikationer citerade, ska det räknas en till godo. Det finns även andra saker man kan vara bra på t.ex. att labba eller att kläcka nya ideer, eller samarbeta, eller jobba själv i en stökig miljö, eller resa omkring, eller att hålla sig ung eller stå ut med erkänt dåliga handledare. Allt detta bör ge pluspoäng. Ensidig bibliometri är som att bara ta hänsyn till mängden STIM-pengar ett visst musikverk eller Artist kammar hem. Visst är väl STIM-pengar bra för de artister som kammar hem lite pengar på sin musik. Men man träffar inte många musikälskare som bara lyssnar på skvalmusik. Jag tror heller inte att man träffar många goda forskare som bara tar hänsyn till citeringar.

Hans Elwing
2006-04-21
22:21:25
Anmäl

kvinnor inom agriculture

Fördelningen av de få kvinnorna 6/54 faller huvudsakligen inom ett område: agriculture 5/6. Inom samma område utgörs andelen män av 5/48. Sammataget ger dessa siffror ett mycket signifikant utslag. Finns någon vetenskaplig koppling mellan dessa 5 kvinnor? Finns en stark förebild bland dem eller handledare som har fostrat de andra? Detta vore intressant om vetenskapsrådet kunde besvara eller utforska!

Vänliga hälsningar

Anneka Ehrnst, Karolinska Institutet

Anneka Ehrnst
2006-04-22
13:16:48
Anmäl

Kvalitet i databasen.

www.isihighlycited.com (senaste versionen) är den helt utan jämförelse mest tillförlitliga databasen för citations. Jag har provat flera andra (Scopus t.ex.) och där saknas mitt eget namn i ett stort antal fall där jag har medförfattare. Helt Förkastligt! Oanvändbart.

Tor Aulin
2007-09-20
17:03:47
KOMMENTERA:
Förnamn:

Efternamn:
Rubrik:

E-postadress (Visas ej):

Kommentar:
Kontrollfråga:
Vad är 4 multiplicerat med 4:
SKICKA 
REGLER