Kommentera "Högskolorna tar in färre doktorander"
Tentakel

Anmäl

Professor, KTH


It is a pity that we cannot take swedish doktorander on our grants becasue it costs almost a million Kronor considering the overhead etc. which grant can support this? Of course a swedish Doktorand is probably the highest paid student in the world, because it is a tjänst, and not a student support.
These factors and the academic atmosphere seems to be repullsive to the prospective students.

This situation is unfortuate, because for the continuity of the system we need local swedish candidates.

K.V. RAO
2006-02-27
17:25:16
Anmäl

Utbildning lönar sig ej

Det är tydligt att det är hög tid att antagningen till forskarutbildningen minskar i omfattning. Uppenbarligen sker det idag en kraftig överproduktion av disputerade, inte minst inom naturvetenskap. Undersökningar av bla. SULF har ju visat att arbetslösheten, som är anmärkningsvärt hög redan bland grundutbildade, är betydligt högre bland de med forskarutbildning än hos befolkningen i stort. Den som till äventyrs vill disputera inom miljövetenskap kan till exempel räkna med en fördubbling av risken att bli arbetslös jämfört med den totala arbetslöshetsfrekvensen. Mot denna bakgrund framstår regeringens mål att öka antalet disputerade som en medveten satsning att öka arbetslösheten bland yngre, framför allt kvinnor. Det märkliga i sammanhanget är att så många, inte minst politiker, tycks ha trott att universitetsutbildning i allmänhet och forskarutbildning i synnerhet mer eller mindre garanterar ett (bra) jobb. Man kan förvisso hävda att arbetsmarkanden för forskare är global och att nydisputerade med fördel kan söka sig till USA, England eller andra länder med mer kvalificerade behov än Sverige. Dock är det rimligtvis inte svenska skattebetalare som skall finansiera utbildningen av arbetskraft för utländska marknader.

Till sist kan man konstatera att det förmodligen framför allt är för universiteten själva som den minskade doktorandantagningen är ett problem. I en tid då lektorer och professorer tvingas ägna allt mer tid åt administration och byråkrati, är det doktoranderna som sköter mycket av den dagliga verksamheten i undervisning och forskning. Inte minst visar professor Raos inlägg ovan på behovet av billig arbetskraft inom universiteten.

Alf Ceplitis
2006-02-28
13:22:55
Anmäl

långsikigt perspektiv

Nyantagningen har minskat sedan 2002, men antagningen nådde ett maximum 2002-2003 och dessförinnan skedde en snabb ökning. I ett långsiktigt perspektiv var antagningen 2002-2003 större än vad högskolorna kunde hålla vid ungefär oförändrade resurser. Det som bestämmer kopplingen till resurserna är det totala antalet aktiva forskarstuderande. Vid oförändrade reala resurser kommer det att råda ungefär balans mellan antalet avlagda doktorsexamina och antalet nyantagna doktorander. De senaste årens utveckling kan ses som ett steg i denna riktning.

Vid analys av utvecklingen kan man skilja på N och T. I högskoleverkets nudatabas finns all information. Den visar att för N har intagningen stabiliserats vid ca 240 per termin eller ca 480 per läsår. Antalet avlagda examina 2004 var 450. Det totala antalet aktiva doktorander är ca 2600, vilket innebär ungefär 5 års genomsnittlig studietid. För T ligger antagningen nu på ca 350 per termin, eller 700 per läsår. Antalet avlagda examina 2004 var 690. Det totala antalet aktiva är 5050, men då ingår även licentiatstuderande.

Gunnar Leman
2006-03-16
15:34:41
KOMMENTERA:
Förnamn:

Efternamn:
Rubrik:

E-postadress (Visas ej):

Kommentar:
Kontrollfråga:
Vad är 4 multiplicerat med 4:
SKICKA 
REGLER